Våra katter Spike och Zowie
Båda två är vildkatter från början.
Zowies mamma var en tamkatt som gick sina egna vägar och när hon fick en kull ungar hade hon dom under en lekstuga. När vädret började bli kallare flyttade hon helt enkelt sina ungar en och en till en familj där hon brukade få mat ibland. Efter lite gradvis tillvänjning av mänsklig kontakt fick Zowie flytta till oss. Hon är en liten skölpaddsfärgad tuffing med mycket egen vilja!
Spike började också sitt liv under ett hus.
Under sommaren 2004 dök det upp en honkatt med sina två kattungar under ett hus som vi har hand om. Jag började mata dom för att så småningom kunna fånga in dom. Under tiden de åt satt jag i närheten för att vänja dom vid mej. Efter ett tag var det bara en kattunge, jag vet inte vad som hände med den andra. Till sist satte jag en kattbur (utan lucka) under trappan där de höll till och satte in mat i den.
Någon vecka senare satte jag fram buren och hängde på luckan, satte in maten och stod och väntade. När kattungen gått in för att äta smällde jag igen luckan med en sopkvast.
Han var jätterädd och skygg och han fick vara i ett hörn där vi gjorde i ordning en sovplats under en byrå. Jämte byrån satte vi en kisselåda. Den använde han på en gång och han har fortsatt med det! Inga problem med rumsrenheten alltså!
Den första veckan fick man knappt syn på honom alls, han fick gå som han ville. Våra andra katter var lite nyfikna och kikade och luktade på honom men lät honom mest vara för sej själv.
När vi konstaterat att det var en HAN fick han namnet Spike efter en rollfigur i "Buffy och vampyrerna".
Allt eftersom dagarna gick kunde man se honom mer och mer. Man kunde börja leka med honom på behörigt avstånd, t.ex. dra snören, rulla bollar osv. När några veckor hade gått kom han så nära att när Karin höll ut handen mot honom strök han sej mot den och han gillade det. Efter det var det OK att klappa honom.
Även om han verkar vara en liten tuffing kan han vara väldigt försiktig och rädd. Första sommaren tyckte han att det var jättespännande att gå ut men helt livsfarligt när dörren stängs bakom en!
